Garage och P-hus belastas hårt av slitage från dubbdäck, vatten och framför allt från tösalter (klorider) som följer med bilar in på vintern. Betong har en korrosionsskyddande förmåga pga. sitt höga PH-värde, men med tiden karbonatiserar betongen vilket sänker PH-värdet och korrosionsskyddet försvinner. När karbonatiseringsdjupet kommer in till armeringen och betongen blir fuktig börjar armeringsstålet att korrodera. Vid inträngning av klorider spelar det ingen roll om betongen är karbonatiserad eller inte, här startar en s.k. kloridinitierad korrosion. En ständigt våt betong karbonatiserar betydligt långsammare än en torr betong. Ett garage pendlar mellan vått och torrt hela tiden. Det är pga. detta som det blir ett ännu större problem med klorider - det sker en anrikning av klorider i pölbildningar och droppzoner från parkerade bilar.
För att skapa ett motståndskraftigt golv i ett garage krävs en mycket bra och tät betong samt ett stort täckande betongskikt till armeringen. Dessutom behövs en fullgod lutning till brunnar så att vattnet rinner av snabbt utan att samla pölar. Ett tätskikt på golvytan är ett stort plus, dock är detta inte en bra lösning vid en platta på mark eftersom markfukten tränger upp i betongen och stannar under tätskiktet. Tyvärr ser vi i dag att man bygger nya garage utan tätskikt och brunnar med plana golv. Tanken är att ventilera bort fukten, detta är enligt vår mening vansinnigt. Att renovera ett garage är både tidkrävande och dyrt. Dessutom är det svårt att, vid pelarlagning, ersätta pelaren som lagas med någon form av stämp eftersom belastningen på en pelare ofta är extremt stor.
En pelare i ett garage belastas i runda tal av 25-50 ton per våning ovanför pelaren. Inte ovanligt är belastningar på 100-300 ton per pelare. En kraftfull standard-stämp klarar i bästa fall 10 ton. Vid reparation av en pelare med rostig armering behöver man bila sig innanför armeringen. Armeringen blir då ofta overksam och det blir inte mycket kvar av betongen. Säg ex-vis en pelare med en diameter på 40cm, efter bilning på ca 6cm runt om blir det bara kvar en diameter på 28cm. Det är ca 50% kvar av betongytan. Är dessutom bilningshöjden stor kan man inte räkna med den alls. Placering av stämp är också viktig: