Många fina, äldre hus i storstäder saknar balkonger. När ett hus inte ursprungligen är byggt för balkonger är det inte heller lätt att montera en balkong i efterhand. Det är däremot relativt lätt, och framförallt kostnadseffektivt, att hänga upp nya lätta balkonger i fasaden och såga upp ett fönsterhål för en balkongdörr. Historik: Sent 1980-tal arbetade Tord som konstruktör på K-Konsult. Där fick vi i uppdrag att se över status på Sveriges balkongbestånd, detta efter att en balkong gett vika under en fest då många personer stod på balkongen. I den utredningen dömdes många balkonger ut. De utdömda balkongerna fick nyttjandeförbud och låstes. Åtgärder krävdes innan de fick nyttjas igen. Vi tog fram ett alternativ till att renovera de gamla balkongerna – nämligen att i stället för renovering, hänga upp lätta balkonger i fasaden med dragstag. Ett lyckat koncept skulle det visa sig. I många fall ersattes de gamla balkongerna med den nya tekniken, samtidigt insåg vi att dessa balkonger även kunde användas på hus utan befintliga balkonger. Under åren som gått har vi dimensionerat och projekterat mer än 2 000 projekt med lättbalkonger till hus framför allt i Stockholm, men på senare år även i Göteborg, Malmö och Trelleborg. Viktigt att tänka på vid ett montage av lättbalkonger är självfallet att ramen, dragstag och infästningar håller för normkraven. Även fasadväggen måste klara av de dragkrafter som påverkar vid balkongens infästningar. Desto högre upp man kommer i huset desto mindre klarar väggen av. Egentyngden av väggen som belastar vid infästningen egentyngden verkar positivt på stabiliteten. Dessutom har många hus tunnare väggar högre upp i huset. När man väljer var på fasaden balkongerna ska monteras är det viktigt att kontrollera att väggens bredd mellan fönster är tillräckligt för att klara belastningen från dragstaget. Det är även en förutsättning att väggen, där infästningen träffar, är utan fönsterhål, arkadgångar eller dylikt så att den ändrade/tillkommande belastningen kan gå ostörd hela vägen ned till grunden.

Kontakta oss med balkongfrågor!

Renovering av betongbalkonger erfordras när betongen uppvisar skador. Ett tydligt tecken är när betongens framkant eller undersida spricker och betongbitar ramlar ned. Se även Karbonatisering. För att förstå hur illa det är ställt med balkongen behöver man undersöka hur långt karbonatiseringsprocessen gått och vilket täckskikt det är till armeringen. Har man tur kan det räcka med att bila bort framkanten av balkongen eller fram till att betongen är bra. Detta bör kontrolleras/undersökas av en sakkunnig konstruktör. Man bör alltid ställa sig frågan om man ska bila ned hela balkongen, inte bara framkanten och därmed erhålla fullgod livslängd på hela balkongen. Skillnaden i pris är inte så stor som många tror. När man bilar ned balkongen är det viktigt att behålla utkragande armering. Vilken armering som ska behållas bör redovisas på en konstruktionsritning av en sakkunnig konstruktör. Arbetet för konstruktören underlättas med tillgång till originalritningar. När betongen bilats ned måste konstruktören kontrollera armeringens centrumavstånd, kondition och läge i höjdled. Därefter sker kontrolldimensionering av bärigheten.
Se även Förlängning av balkonger.

Kontakta oss med balkongfrågor!

Många äldre fastigheter har balkonger som är uppbyggda med betong i en stålram. Det är stålramen som har den primärt bärande funktionen. Stålramens konsolande balkar förankras normalt till bjälklaget en bit in i huset. Plattan är vanligtvis av betong och gjuten integrerad i stålramen. Det är inte ovanligt att betongen är oarmerad och balkongens undersida putsad. Betongen gjöts ofta i två skikt, först en bärande grovbetong upp till stålramens överkant och sedan en finare och mer lättbearbetad betong i lutning ovanför stålramen. I dag gjuter vi bara tvåskikts-balkonger där det erfordras ett tätskikt exempelvis en balkong med lägenhet/lokal under. När en stålramsbalkong behöver renoveras beror det ofta på att betongen är dålig (Se Karbonatisering) och spjälkar loss undersidan av plattan, eller att fukt har trängt igenom plattan. Men ett ofta större problem är att stålramen rostat och förlorat delar av sin bärförmåga. Vanligtvis är balkarna som mest rostiga i front-ramen, men vanligt är också att stålramen rostar vid fasad på den konsolande stålramen där belastningen är som störst. Detta är svårt att se i ett tidigt skede. Därför innebär renovering av denna balkongtyp ofta en viss ekonomisk risk. Det är svårt att i ett tidigt skede förstå omfattningen av renoveringen och det går inte att utvärdera förrän betongen är bortbilad. Är balken mycket rostskadad långt in på konsolbalken är förstärkningen mycket svår att få till, i vissa fall krävs att balken måste bytas hela vägen in i bjälklaget vilket innebär att även delar av golvet måste demonteras. Vi på SWK AB har sett för många undermåliga försök till förstärkningar som resulterat dålig livslängd. Ibland så liten som 10–20 år. När man renoverar en balkong bör man projektera och bygga för en livslängd på 50 år. För att skapa lång livslängd finns många saker att tänka på. Självklart ska man gjuta med en bra betongkvalitet och se till att man har ett fullgott täckskikt till armeringen. Man ska även försäkra sig om att inte snö och vatten skadar vägg och sockel samt att vatten inte transporteras vidare till underliggande balkong. Observera att man även måste ta hänsyn till sockel, hålkäl, vatten-avvisare, skyddsbeslag och droppnäsa. Räckets infästning är också viktig för livslängden. Ofta är räcket infäst till stålramen genom betongen. Det är en dålig lösning med hänsyn till livslängden. Detta är saker som ofta glöms bort. Det är därför viktigt att ta fram ett välarbetat förfrågningsunderlag innan man handlar upp en entreprenad. Vi har genom åren hjälpt många fastighetsägare och föreningar med förfrågningsunderlag. Vi har även tagit fram ett flertal metoder att förstärka stålramar utan att behöva byta konsolbalken inne i huset. Notera dock att det ibland inte finns något alternativ.

Kontakta oss med balkongfrågor!

En loftgång kan konstruktionsmässigt jämföras med en lång eller bred balkong. En loftgång har dock fler problem att tänka på jämfört med en vanlig balkong.

• Den tösaltas ofta på vintern och därmed exponeras den för klorider vilket kan få armeringen att rosta långt innan den tilltänkta livslängden uppnås om den inte projekteras på ett korrekt sätt. Enligt norm hamnar den i exponeringsklass XD3+XF4. Detta innebär en mycket bra betongkvalitet och stora täckskikt.
• Långsträckta betongplattor utsätts för krympning och utvidgning beroende av uttorkning och temperaturer. Det är viktigt att projektera för rätt placerade och väl utförda dilatationsfogar (rörelsefogar) samt fullgod armering som klarar krympkrafterna.
• Loftgången är ofta enda vägen in/ut till lägenheterna och agerar då oftast utrymningsväg.
• Under entreprenaden måste de boende ha en temporär väg till sina lägenheter.

Kontakta oss med balkongfrågor!

En kungsbalkong är belägen högst upp i fastigheten och sträcker sig ofta längs hela fasaden, balkongen är indragen från fasadlivet. Golvytan brukar bestå av betong. Balkongen brukar delas upp med skärmväggar mellan lägenheterna. Skärmväggarna fyller ofta en funktion att stabilisera räcket. Ett långt räcke utan stabiliserande hörn tenderar annars att bli svajjigt, såvida man inte utför infästningar ordentligt stabila. Uppbyggnaden är lite speciell. Eftersom den också agerar tak åt våningen under ska den värmeisoleras. I denna region ligger ofta stålbalkar som kan vara rostangripna. Avvattningen sker ofta med en längsgående gesims- eller hängränna som kopplas till stuprör. Normalt ligger även ett tak ovanför kongsbalkongen som även det måste avvattnas.

Andra viktiga saker att ta hänsyn till är:

• Dropp-plåtens utformning
• Hängrännans infästning
• Eventuella brunnars placering
• Isbildning
• Elslingor
• Olika räckestyper (Täta barriärer, Balustrad-dockor, Smidesräcke, Aluminiumräcke)

Kontakta oss med balkongfrågor!

Att förlänga en befintlig balkong är ofta problematiskt. Ett hus dimensioneras nästan alltid från start med bestämda förutsättningar. Det är sällan de förutsättningarna inkluderar framtida ombyggnader, speciellt inte förlängningar av balkonger. När man bygger ett hus bestämmer man sig för vissa förutsättningar, därefter är det byggnormen som ställer kraven på hur mycket belastning konstruktionen ska dimensionera för. Normen reglerar även gränsen för hur hårt ett material får belastas. Konstruktören som dimensionerade huset vid husets uppförande gjorde det så kostnads- och byggnadseffektivt som möjligt. Det vill säga man lade inte in mer armering än nödvändigt, alltså inte med tanke på framtida ombyggnader. Detta gör att man mycket sällan kan förlänga en balkong utan att utföra någon form av förstärkning. Man måste dessutom ha eventuella byggfel och byggfusk i åtanke. Om man mitt inne i entreprenaden hittar något som inte stämmer överens med det man antagit, och att det inte finns några marginaler att tillgå, kommer man att få stora bekymmer.

Kontakta oss med balkongfrågor!